Efter dagens tidigare inlägg blev jag helt osökt sugen på spenat. Vips langades två laxbitar fram ur frysen och tadaa: ljummen sallad på färskpotatis, bladspenat, sockerärter, rödlök och en dressing med dijonsenap och vitlök tillsammans med lax i foliepaket med lök, körsbärstomater, fetaost och färska örter. Mums.
Förra året publicerades en studie från Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism som visade att ämnet nitrat som finns rikligt i bland annat spenat förbättrar effektiviteten hos kroppens mitokondrier, cellernas kraftverk. Deltagarna i studien åt under tre dagar 200-300 gram nitrat per dag och fick sedan utföra ett cykeltest. Samma test genomfördes vid ett annat tillfälle då deltagarna fick placebo istället för nitrat. Efter nitratintaget såg forskarna alltså en påtaglig förbättring av effektiviteten hos mitokondrierna med en minskad syreförbrukning och en större produktion av det energirika ämnet ATP per förbrukad syremolekyl. Intressanta fynd som visar att nitratintag minskar syreåtgången vid fysiskt arbete.
I går läste jag ännu ett pressmeddelande om en ny nitratstudie från KI. Denna gång har forskarna lyckats förklara varför ämnet har en kraftigt positiv effekt även på muskelstyrka. De har identifierat två proteiner som ökar i musklerna efter nitratintag. I studien användes möss som delades i två grupper: hälften fick nitrat i sitt dricksvatten under sju dagar och resten ingick i en kontrollgrupp. Mängden nitrat mössen fick motsvarar ungefär vad en människa får i sig genom att äta 200-300 gram färsk spenat eller tre till fyra rödbetor om dagen.
Efter en vecka hade mössen som druckit nitrat fått dramatiskt starkare muskler. De största effekterna sågs i en muskel på underbenets framsida och en muskel i foten. Forskarna upptäckte att mössen som fått nitrat hade en större förekomst av två olika proteiner inuti sina muskler, något som de tror förklarar den ökade muskelstyrkan. Proteinerna kallas CASQ1 and DHPR och är inblandande i homeostasen av kalcium, ett grundämne som har stor betydelse för muskelcellernas sammandragningar. Nu vill forskarna gå vidare från sina musstudier till att se hur resultaten kan tillämpas på personer med muskelsvaghet. Läs pressmeddelandet här.
Summa summarum, det kanske blir spenat till middag i kväll…? 
Foto: Cool Librarian Photographer
Vaknade upp även i dag med rejäl träningsvärk i låren efter mitt söndagspass. Ett pass som jag inledde med en AMRAP, 20 minuter, med följande övningar:
20 utfallssteg med däck på raka armar ovanför huvudet
10 pushups med händerna på ett däck
10 boxjump upp på ett traktordäck
10 dips på traktordäck
15 gummibandsrodd, brett grepp
Rusch cirka 100 meter
= 5 varv + utfallssteg, pushups och 3 boxjumps.
Men det som skapade den värsta värken var antagligen min lilla bergsbestigning som jag roade mig med efter styrkan. Innan man kommer in i Hagaparken finns en lång och brant backe som jag aldrig tidigare sprungit i ett svep. Jag har fått stanna på mitten och pusta, men i söndags satt den! Det tog 2:30 och det var… jobbigt. Avslutade passet med sex 30 sekundersintervaller upp för en annan backe. Sedan kom syndafloden! Som tur var kom John precis tillbaka från sitt distanspass så vi sprang hem igen genom regnet.
I dag började jag morgonen med 8 kilometers löpning för att få igång blodcirkulationen i mina värkande ben.
Jenny Sunding är både frilansjournalist med specialistkunskaper inom träning och hälsa och personlig tränare.
I min träningsblogg läser du om:
... och en hel del annat. Häng med!
