Yoga Games 2014

Det var länge sedan jag gick all in på ett träningskonvent. När vi nu sitter på tåget tillbaka till Stockholm känns det häftigt och lite overkligt att jag de senaste två dagarna har gått på sammanlagt nio yogapass och en föreläsning. Tiden har gått så fort och jag har så mycket att bearbeta i huvudet. Om jag frågar kroppen så svarar den väldigt snabbt att ”ja, du har stått i väldigt många fler hundar, diverse krigare, träd, plankor och dubbla duvor än vad du vanligtvis brukar göra”. Kort sagt, kroppen är ganska trött. Men glad! Och kanske lite lättare än vad den var när jag satte mig på tåget västerut i fredags. Jag har tränat för ett gäng superduktiga lärare som inspirerar oss yogisar (ja, jag vill kalla mig yogi) runt om i Sverige och i världen med sina kunskapsfyllda och insiktsfulla klasser.

Från Rusty Wells två pass tar jag med mig insikten om att inför varje ny klass – eller egentligen inför varje ny stund – se sig själv som en nybörjare. Det öppnar upp för mycket större förståelse, ödmjukhet och massor av möjligheter. Just nu är det första gången jag är i just den här kroppen och i det här andetaget. Jag ska inte låta tidigare erfarenheter begränsa mig utan alltid se på saker med nya ögon. Be a beginner. Jag gillar det.

Jonathan Monks tog med oss på en annorlunda, lekfull och rolig resa. Med utgångspunkt i frågan ”What is yoga and how do we get there?” fick vi skaka rumpa, släppa loss i halvgalen dans och gärna sjunga med i den noga utvalda låtlistan. Ja varför inte, om yoga är att redskap för att hitta balans i kropp och sinne, så kan vi väl absolut dansa, skaka på rumpan och sjunga om det hjälper oss att hitta kraft, mjukhet och att stänga ute störande tankar och intryck.

I två av dagens klasser låg fokus på flying poses, olika typer av handstående. De leddes av Mackenzie Miller och Raghunath som båda fick det att se oförskämt lätt ut. Vilken kroppskontroll! Jag har för egen del bara börjat nosa på ”flygandet”, jag jobbar med att komma över min rädsla för att slå huvudet och nacken i backen. Det går sådär, men jag gör åtminstone framsteg. Ragunath har för övrigt ett fint och tänkvärt mantra. I am not the body, I am not the mind, I am something divine. Ett av helgens visdomsord som verkligen fastnade hos mig.  

Johanna Andersson är en riktigt superstar. Jag har testat flera av hennes klasser på Yogobe men det blir såklart ännu bättre att göra det live. Johanna påminner ofta oss deltagare om att låta solen lysa i ansiktet, speciellt under djupa positioner då det känns som om benet (eller någon annan kroppsdel) håller på att tacka för sig. Jag brukar tänka på det här uttrycket även utanför yogasalen. Många saker blir automatiskt lite lättare när jag gör det med solen i ansiktet.

Yoga gamesRusty Wells kickade igång vår Yoga Games-helg (Foto: Yoga Games)

Yoga games 3Our time on the mat is an opportunity (ur Global Yogas manifest)

yogagames

I anslutning till yogasalarna gick det att köpa kläder, hälsokost, böcker, träningsredskap och mycket mer //

Vi började söndagen med Johanna Anderssons Global Yoga, toppenbra start på dagen //

Svettiga, trötta men väldigt nöjda efter gårdagens träning. Tack Emma och Marie för att jag fick hänga med er på yogaäventyr!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Var vänlig ange ditt namn, din e-postadress och en kommentar.